“Plan B” av Jonathan Tropper

Plan B av Jonathan TropperMedioker, långdragen och förlegad

En långdragen, halvintressant berättelse om ett kompisgäng som ingriper genom att kidnappa en av de sina, när kändisskap och droger hotar att ta honom ifrån dem för alltid.

Alla i gänget närmar sig de trettio och börjar inse att saker och ting inte riktigt blev som de hade tänkt sig. Arbetslöshet, skilsmässa, drogberoende och vardagsslentrian… och alla håller de motvilligt på att bli vuxna på allvar. Eller?*

Det var så många saker med den här boken som jag inte alls gillade, så det är egentligen förvånande att jag faktiskt läste ut den. Hade det inte varit för att jag tidigare läst och fullkomligt förälskat mig i Troppers How To Talk To a Widower hade jag nog övergett Plan B i ett ganska tidigt skede… Energin i de två böckerna är helt olika, och som jag upplevde det saknade Plan B all den magi som How To Talk… hade.

För mig kändes det som att Tropper här försökt alldeles för mycket (för många ‘lines’ och ‘coola saker att säga’ – känns väldigt konstlat och ansträngt), och gjort helt annorlunda val: nöjt sig med omogna stereotypa enkelspåriga karaktärer, valt en lägre sorts humor (inte alls sånt som jag skrattar åt), tillåtit berättelsen att gräva ner sig i ointressanta detaljer (var i rummet folk sitter och i vilken sorts möbel och hur den ser ut och vad de har på sig för kläder osv osv osv), och inte alls ägnat speciellt mycket omtanke åt sånt som trovärdighet, tempo eller värme.

Vissa delar av berättelsen känns oäkta, nästan som efterkonstruktioner – som om de stoppats in på måfå i efterhand – fyrverkeriolyckan, exempelvis; medan andra aspekter ger ett väldigt förlegat intryck, exempelvis när det titt som tätt refereras till låtar och musikgrupper man aldrig hört talas om eller glömt för länge sedan. (Det där med musiken kanske var tänkt att väcka minnen osv, men det var helt enkelt inget jag kunde relatera till.)

Det som skavde mest av allt för mig var att Ben, huvudpersonen och berättarrösten, hela tiden talar om vad de andra tänker, känner och varför de gör som de gör, som om det vore fakta. Väldigt irriterande och dessutom förödande för äkthetskänslan.

Det gäller förstås inte bara just den här boken; generellt sett tycker jag inte alls om när rollfigurers beteenden och handlingar förklaras rätt ut i texten, och speciellt inte om det berättas av någon av de andra karaktärerna… i verkliga livet funkar det ju inte så, så jag köper det inte i en bok heller. Ingen kan ju veta säkert varför någon annan reagerar som de gör, eller hur de verkligen tänker och känner på djupet. Jag blir som läsare mer än gärna visad eller erbjuden antydningar om vad som kan tänkas ligga bakom reaktioner och känslor, men om du som författare sätter etiketter och förklaringar på allt så tar du ju ifrån mig glädjen i att tolka, leva mig in och engagera mig… Det är ju faktiskt ofta just ovisshet och nyfikenhet som skapar djup och fascination, och dessutom är det ju allt som oftast en komplex kombination av en mängd olika anledningar som ligger bakom. (Är det kanske så att författaren antar att läsaren är så korkad och fantasilös att hon/han måste styras och behandlas på det här sättet..?)

Ett annat stort minus var att (jag upplevde det som att) boken gick på tomgång långa sträckor. Visserligen är ju handlingen sådan också, att de liksom ligger i stiltje och avvaktar, men det blir lite för tråkigt när berättarstilen har exakt samma nyans och det inte finns något som kontrasterar eller väger upp det hela.

Slutet gillade jag inte heller. Det kändes mest bara som att luften gick ur…

Nej, den här boken var ingen höjdare till läsupplevelse. Jag fortsatte läsa mest bara för att det ju var Tropper, och jag slutade aldrig hoppas och tro att den snart skulle bli bättre… men så blev det inte… tvärtom.

Bättre lycka med nästa bok, kanske? Jag har redan börjat läsa ett par kapitel av Troppers The Book of Joe, och den känns hittills helt okej.

*) Det var väl kanske tänkt att vara en berättelse om ett kompisgäng som “blir vuxna”, utvecklas som personer och får ett mognare perspektiv på livet, men för mig kändes det helt enkelt inte som att de växte speciellt mycket alls…

Bokfakta

Titel: Plan B
Författare: Jonathan Tropper
Språk: Engelska
Format: Häftad
Antal sidor: 358
Utgiven av: St. Martin’s Griffin
Utgivningsland: USA
Utgivningsår: 2000
ISBN: 978-0-312-64507-6

Första meningen:
Jack was a movie star, which meant he was granted some latitude in the outrageous behavior department.

Beskrivning/baksidestext:
In his debut, acclaimed bestselling author Jonathan Tropper captured the anxiety and humor of a group of friends as they near their thirtieth birthdays and have to come to terms with a milestone that they never thought would be like this. Ten years ago, they went into the world full of dreams for the future. But now Ben’s getting a divorce, Lindsey’s unemployed, Alison and Chuck are stuck in ruts, and Jack is getting more publicity for his cocaine addiction than his Hollywood success. Suddenly, turning thirty seems to be both more meaningful and less than they’d imagined it to be.

Tropper’s endearing novel is about more than love, celebrity, addiction, kidnapping, or even turning thirty; it’s a heartfelt comic riff on what it means to be an adult against your will.

Läs mer:
www.jonathantropper.com

 

Publicerat i: Betyg: 2/5, Nutida skönlitteratur