Del två heter The Dream Thieves och förväntas komma ut hösten 2013.

Åååh, jag är sååå otålig!! Omslaget ser klockrent ut, och de små antydningarna och kommentarerna Maggie brukar komma med allt eftersom på Twitter och Tumblr osv får mig än mer förväntansfull..!

Det här är den bok jag ser fram emot allra allra mest just nu :)

Jag har nyss läst Maggie Stiefvaters Kretsen, som är ett bra exempel på hur fint det kan bli när det väl lyckas. Måste motvilligt erkänna att jag är otroligt kräsen när det gäller översättningar, så det är ett väldigt bra betyg när det kommer från mig ;)

The Raven Boys, som boken heter på originalspråk (engelska), läste jag som e-bok förra året och den var en av 2012:s allra allra bästa böcker för mig. Att nu läsa den inbunden och på svenska kändes nära nog som att läsa en helt annan berättelse. På ett bra sätt :) Översättaren Carina Jansson förtjänar en stor eloge; att fånga känslan och nyanserna i Maggies texter och mellan raderna krävs verkligen att man har det lilla extra. Jag njöt fullt ut av att läsa Kretsen, men föredrar ändå originalet; för mig finns något magiskt och odefinierbart i Maggies skrivspråk som helt enkelt inte går att reproducera eller förklara… Suveräna böcker båda två, med andra ord!

Jag är så himla glad över att Maggies böcker ges ut på svenska, för de är absolut värda all den uppmärksamhet och alla de läsare de nånsin kan få..!

Det enda jag inte gillar med den här boken är den svenska titeln, för jag misstänker att den kan lura många att tro att det skulle vara nån dålig fuskkopia av Strandberg & Bergmark Elfgrens bok Cirkeln, vilket ju inte alls är sant. Och baksidestexten, den är inte bra alls… känns inte alls som att den speglar innehållet, gör inte berättelsen rättvisa för fem öre… Men omslaget är fint, ganska likt originalet (fast med lite tråkigare färger, överdrivet komplicerat typsnitt och utan de superläckra specialeffekterna i blodrött glänsande tryck).

Varmt tack till fina, generösa Fru Booked! ♥

Läs mer om mina tankar kring den här boken i mitt tidigare inlägg “The Raven Boys” av Maggie Stiefvater »

Lite mer om uppföljaren The Dream Thieves »

Insiktsfullt med känsla och närvaro

“The heat, the heat… It inhabits the house like a guest who has outstayed his welcome; it lies along corridors, it circles around curtains, it lolls heavily on sofas and chairs.”

Böcker som denna är de allra svåraste för mig att skriva om. De som tar andan ur en, de man förlorar sig totalt i och liksom vaknar upp ur efter sista sidan… De man inte kan låta bli att ivrigt glufsa i sig i en enda stor tugga, samtidigt som man egentligen vill dra ut på njutningen och läsa varje ord långsamt, långsamt… De som frammanar den där odefinierbara känslan som stannar kvar i många dagar efter att man läst ut, och gör att man kommer på sig själv med att fundera på hur personerna kan tänkas ha det nuförtiden…

Ärligt talat så skulle jag inte alls vara intresserad av den här typen av “familj i kris”-berättelse om den var skriven av nån annan författare, men Maggie O’Farrell kan nog göra vad som helst oemotståndligt. Hon lyckas få mig att relatera till och engagera mig i sånt jag annars förmodligen inte skulle ägna en endaste tanke. Hur hon gör det har jag ingen aning om, men jag överlämnar mig villigt varje gång.

Om du läst mina tidigare inlägg så vet du redan att Maggie sedan många år tillbaka är min absoluta favoritförfattare. Jag har längtat efter mer från henne ända sedan jag läste ut hennes senaste, alldeles efter att den nyss släppts. Och före det, efter att jag läste ut den föregående. Osv, ända tillbaka till den dag jag på måfå plockade upp hennes My Lover’s Lover i en liten andrahandsbokaffär i Chiang Mai, Thailand. (Den läste jag hänförd ut samma dag, och dagen efter gick jag tillbaka för att köpa alla hennes då utgivna böcker!) Hennes böcker är än idag de romaner i min bokhylla som jag läst om allra flest gånger, och jag läser gladeligen vad än hon skriver, förbehållslöst.

She looks down at the plate on the side table next to her, the hailstorm of crumbs around it, the oxbowlake rings of tea, finding that jet lag gives her a feeling split exactly halfway between hunger and nausea.

För mig känns inte själva handlingen så viktig i sammanhanget, för som jag ser det ligger storheten i själva berättandet. (Om du vill veta mer om handlingen, läs baksidestexten längst ner i inlägget.) Maggies största gåva ligger kanske i hennes förmåga att skriva om “the space between”, den magiska platsen mellan… det som händer i glappet i en relation, det som växer fram i mellanrummet mellan två personer, mellan det sagda och det osagda (som ibland är precis samma sak), hur tiden som passerar mellan två tillfällen förvränger och ordnar upp, hur det vi försöker dölja faktiskt berättar mer om oss än det vi väljer att visa, om beröringspunkten där det uppenbara och det dolda möts… Små otroligt talande detaljer, nyanser och gester som säger mer än tusen ord. Hemligheter, paradoxer, mystik, små illusioner som växt sig större på insidan, och allt detta med oändligt mycket närvaro, värme och känsla… Samtidigt väldigt enkelt, vardagligt och verklighetsnära, med en lågmäld och anspråkslös slags humor. Så äkta, ärligt, och fullständigt trovärdigt rätt igenom.

Språket och Maggies röst som författare är naturligtvis en annan aspekt som får mitt hjärta att klappa ännu lite varmare. Så otroligt vackert, subtilt och träffsäkert. Och unikt. I perfekt balans med berättelsen och persongalleriet.

And the fact that Aoife doesn’t say [anything at all] sinks down through Gretta like a stone dropped into a pond, because something she has always half suspected comes into sudden focus. As if a lens has been twisted on a blurred scene, Gretta suddenly sees everything clearly. She runs her hand down the wood of the wardrobe; she removes a stray mothball from its top.

På sätt och vis känns Maggies berättelser otroligt cinematiska. Det föränderliga perspektivet, ljussättningen som med tiden trollar fram dolda lager från under mer uppenbara lager, de små nyansskiftningarna i atmosfär och stämning. Lite som den typen av film som kräver hela ens oavbrutna uppmärksamhet och känslomässiga engagemang, för om man missar så mycket som ett litet ögonkast mellan två personer eller det flyktiga ögonblicket av tvekan i någons röst, då har man gått miste om en en hel konversation. Men Maggies böcker är inte alls svårlästa; tvärtom.

Persongalleriet hör även det till bokens allra mest lysande sidor. Rollframställningarna och personligheterna är alla tydliga, unika, småtrasiga och fenomenalt utarbetade, och de sammanflätade relationerna skildrade med sån känslighet och klar blick att man inte kan undgå att förnimma det liv dessa personer lever även utanför den lilla scen som berättelsen utgör. Alla med sin egen unika röst.

He was a good man. He knew that to be true. But still he reached through it all, all that goodness and duty and assiduousness and care, until he got to something else on the other side.

Det är något väldigt speciellt med Maggies sätt att berätta, en slags mångfacetterad sammanlänkning som får varje person att träda fram ännu lite tydligare oavsett om de befinner sig i den aktuella scenen eller inte, och allt eftersom handlingen fortgår så fördjupas läsarens förståelse för dels personerna, dels komplexiteten i deras respektiva relationer.

En annan detalj som jag tyckte väldigt mycket om var ställena som berättelsen utspelar sig på. London 1976. Irlands västkust. New York. Allt kändes så… rätt.

Själva värmeböljan i bokens titel har inte så framträdande roll som man kanske skulle kunna vänta sig. Den finns dock där hela tiden i bakgrunden och gör sin närvaro påmind, men på ett förhållandevis diskret sätt. Till stor del speglas den och accentueras i ord och associationer som rör folks beteenden och attityder. Och så intensiteten, förstås. Ibland en närmast klaustrofobisk känsla skapad av syskonens komplexa och motvilliga närhet till varandra. Tryckkokaren som hotar att blåsa locket av grytan…

En av mina favoritscener är den när Aoife och Monica möts igen för första gången, hemma i föräldrarnas kök. Den scenen är sååå otroligt välskriven att jag ryser! En annan favorit är den mellan Aoife och Gabe på flygplatsen. Otroligt bitterljuv, klockren… Här är ett litet urklipp ur den:

When she’d stepped through to the other side, she turned and found that he was watching her from behind a glass wall. She went right up to it and pressed her face to it, near to his, so near that her eyelashes fluttered on the cold screen between them. He breathed on the glass and a nimbus of condensation billowed between them, and suddenly a fingertip was etching lines, curves, shapes into the mist. Letters. She watched as Gabe wrote something on the glass, a final message. Four words. Or possibly three. It was hard to tell as the gaps between them seemed to compress and expand, like the air in an accordion.

Jag har sagt det förut, och jag säger det gärna igen: läs Maggie O’Farrells böcker och njut! Alla hennes berättelser förtjänar all den positiva uppmärksamhet de nånsin kan få. Varenda en av dem (sex stycken) är tveklöst läsvärd.

Första meningen:
The heat, the heat.

Beskrivning/baksidestext:
It’s July 1976 and London is in the grip of a heatwave. It hasn’t rained for months, the gardens are filled with aphids, water comes from a standpipe and Robert Riordan tells his wife Gretta that he’s going round the corner to buy a newspaper. He doesn’t come back.

The search for Robert brings Gretta’s children – two estranged sisters and a brother on the brink of divorce – back home, each with different ideas as to where their father may have gone. None of them suspects that their mother might have an explanation that even now she cannot share.

Maggie O’Farrell’s sixth book is both an intimate portrait of a family in crisis, and the work of an outstanding novelist at the height of her powers.

Läs mer:
www.maggieofarrell.com

Tinder Press: Instructions for a Heatwave (förlagets sida med intervjuer, smakprov etc)

The Scotsman: Maggie O’Farrell on the sveltering summer of 1976 (intervju)

Äntligen!! Jag har längtat efter mer från Maggie ända sedan jag läste ut hennes senaste, alldeles efter att den nyss släppts. Och före det, efter att jag läste ut den föregående. Osv :)

Gissa vad jag har tänkt göra resten av dagen? ;)

“It’s July 1976 and London is in the grip of a heatwave. It hasn’t rained for months, the gardens are filled with aphids, water comes from a standpipe and Robert Riordan tells his wife Gretta that he’s going round the corner to buy a newspaper. He doesn’t come back.

The search for Robert brings Gretta’s children – two estranged sisters and a brother on the brink of divorce – back home, each with different ideas as to where their father may have gone. None of them suspects that their mother might have an explanation that even now she cannot share.

Maggie O’Farrell’s sixth book is both an intimate portrait of a family in crisis, and the work of an outstanding novelist at the height of her powers.”

Denna tillbakablick handlar om de böcker jag läst under året som gått, 2012.

Jag har läst många fler böcker än jag hade vågat hoppas på, även om vad jag läser och hur mycket jag bloggar fortfarande är rejält begränsat pga väldigt skröplig hälsa. Jag har tvingats välja betydligt mer lättlästa böcker än jag annars skulle ha gjort, vilket trevligt nog har fått mig att upptäcka nya författare och genrer som nog annars skulle gått mig förbi. Många böcker om varulvar har det också råkat bli; inget jag planerat eller sökt upp, utan det har bara slumpat sig så. En annan sak jag gjort annorlunda i år är att jag ofta läst många böcker på samma gång, och sen hoppat mellan dem allt efter humör.

Årets allra bästa är nog att jag fick en läsplatta, den är jag verkligen superglad och tacksam över :) Den har förändrat mitt läsande på flera sätt, bl a gjort det lättare för mig att låna böcker på biblioteket och att upptäcka och provläsa nya författare.

Jag är oerhört tacksam för de recensionsex som olika förlag skickat till mig, så mycket mer jag och tacksam än ni nånsin anar… och jag är oerhört ledsen över att jag inte kunnat skriva de inlägg som dessa böcker förtjänar.  Men det kommer, inte en enda bok är bortglömd.

I år var (konstigt nog) första gången jag deltog i en bokcirkel, och det var toppen! Jag gick genast med i en annan bokcirkel (Vampyrbokcirkel!) när den första tog slut, och jag ser verkligen fram emot första träffen i början av 2013 :)

Questions Quite Stolen from Dolce Belezza, thank you! Fritt översatta och omformulerade.

1. Årets bästa bok
The Last Werewolf av Glen Duncan, The Raven Boys av Maggie Steifvater och Vila dig i form med yinyoga av Magdalena Mecweld. Väldigt olika, och otroligt bra på väldigt olika sätt.

2. Mest positiva överraskningen
Warm Bodies av Isaac Marion. Jag gillar tydligen att läsa om zombier, det hade jag ingen aning om :)

3. Största besvikelsen
The Night Circus av Erin Morgenstern. Har inte läst hela, jag gav upp när jag hade ungefär en tredjedel kvar. Den är ganska långt ifrån den sämsta boken jag läst i år, så besvikelsen har nog mer att göra med mina förväntningar än något annat.

The Wolf Gift av Anne Rice hade jag inga som helst förväntningar på, utan började läsa mer för att ge henne en andra chans (jag var otroligt förtjust i Vampire Chronicles men slutade läsa så småningom när böckerna tog en vändning som inte alls föll mig i smaken). Början av boken tog mig med häpnad, för den var helt oväntat riktigt bra och fångade mig genast. Men sen hände nåt ungefär tredjedels väg in i berättelsen, och känslan förändrades helt :(

4. Den bok jag rekommenderat flest gånger
Den bok jag rekommenderat till flest personer är nog The State of Me av Nasim Marie Jafry; en oerhört viktig roman eftersom den på ett lättillgängligt sätt sprider kunskap och ökar medvetenheten om en fruktansvärd sjukdom som i dagsläget tråkigt nog är omgiven av en massa osanna myter och fördomar.

Några andra flitigt rekommenderade är The Last Werewolf av Glen Duncan, Drop Dead Healthy av A J Jacobs och A Kind Of Intimacy av Jenn Ashworth.

Maggie Stiefvater är nog författaren jag rekommenderat flest gånger. Eller kanske Maggie O’Farrell?

5. Den bästa serien jag upptäckte
Maggie Stiefvaters The Wolves of Mercy Falls: Shiver, Linger och Forever. Helt underbar, på så många olika plan :)

Några andra serier jag upptäckt i år och som jag tycker om är The Vampire Diaries av L J Smith (gillade bara de första fyra böckerna), Georgina Kincaid av Richelle Mead, Morganville Vampires av Rachel Caine, och Mercy Thompson av Patricia Briggs.

Måste nog nämna Glen Duncans The Last Werewolf här också, tillsammans med uppföljaren Talulla Rising, även om dessa böcker per definition kanske egentligen inte är en serie. Sista delen av denna trilogi är en av de böcker jag ser fram emot allra mest just nu..!

6. Nya favoritförfattare jag upptäckte
Maggie Stiefvater! Hon har fått en given delad plats högst upp på min lista tillsammans med gamla favoriter som Maggie O’Farrell och Audrey Niffenegger :)

Glen Duncan, hmm… jag är stormförtjust i vissa av hans böcker medan andra inte alls faller mig i smaken, men han förtjänar nog att nämnas här oavsett.

7. Mest spännande sträckläsningsboken
The Last Werewolf, återigen! Maggie Stiefvaters alla böcker lockar mig också till sträckläsning, kanske inte nödvändigtvis för att de är just “spännande”, men definitivt oemotståndliga.

Sen har vi det här med det oförklarliga fenomenet L J Smiths The Vampire Diaries-böcker… Jag skulle nog inte egentligen beskriva dem som “bra”, men det är nåt visst med dem som gör att man bara fortsätter läsa oavsett…

8. Den bok jag såg fram emot mest
The Secret of the Nagas av Amish Tripathi, Oleander Girl av Chitra Banerjee Divakaruni, Talulla Rising av Glen Duncan, Drop Dead Healthy av A J Jacobs, och Love Remains av Glen Duncan (gammal bok, men var jättesvår att få tag i).

9. Årets favoritomslag

10. Mest minnesvärda rollfiguren
Sam, Grace och Cole från Stiefvaters The Wolves of Mercy Falls.

Death från Terry Pratchetts Discworld är onekligen en ständig favorit :)

Mest minnesvärda “rösten” är utan tvekan Jacob Marlow från Duncans The Last Werewolf.

11. Den vackrast skrivna boken
Maggie Stiefvaters böcker! Shiver, Linger, Forever och The Raven Boys.

Glen Duncans böcker är också otroligt snyggt och skickligt skrivna, men “vackert” är väl inte alltid riktigt rätt ord…

12. Den bok som gjorde störst intryck på mig
Weird Things Customers Say In Bookshops av Jen Campbell är utan tvekan den som fått mig att skratta högst och mest :)

The State of Me var bitvis otroligt berörande och jobbig att läsa, eftersom den påminner så mycket om min egen situation.

Men de böcker som jag så här i efterhand inser har berört mig allra mest – som stannat kvar hos mig i både känsla och sinne, och fått en bestående plats i mitt hjärta – det är The Wolves of Mercy Falls.

13. Den bok jag inte begriper att jag väntade med att läsa ända tills i år
Det finns ingen bok jag väntat med att läsa, men jag kan tycka att det är väldigt märkligt att jag inte upptäckt L J Smiths The Vampire Diaries eller Maggie Stiefvaters böcker förrän nu. Det är ett mysterium hur de lyckats undgå mig så här länge…

14. Favoritstycke eller citat
Här är några av mina favoriter från Glen Duncans The Last Werewolf. Finns hur många som helst…

“Out of the woods moonlight painted me nose to rump, a palpable lick of infinitely permissive love that asked of me only that I be completely myself. What more generous request can a lover make?”

“She held all the paradoxes, casually.”

“The worst horrors confirm a suspicion you’ve hidden even from yourself.”

“Why are you trying to kill me?” I asked him, in French. “And why are you so superhumanly shit at it?”

“Surrender made itself sensuously available, a lover who’d stolen up behind me and put her arms around me and pulled me close and was breathing on my ear. Here, if I wanted it, was the peace of dissolving into the bigger will.”

“I could see it in her tense shoulders and flushed face and the care with which she’d applied her makeup. It hurt my heart, the unrewarded courage of it, the particular degree of her determination not to fold in spite of everything. In spite of becoming a monster. It hurt my heart (oh, the heart was awake now, the heart was bolt upright) that she’d had to be brave all alone.”

“Whatever is happening, something else is going on.”

“And yet here she was, staying alive. You love life because life’s all there is.”

“What do you wish?” I’d asked her one morning in the first week of our marriage. We were in bed, her lying with her wrists crossed above her head, me up on one elbow, caressing her nakedness. (The flesh had infinity in it. I must know every inch by touch yet every inch renewed its mystery the instant my hand moved on . Delightful endless futility.)”

“This is peace, isn’t it, to be able to let go? Dissolving into darkness like a skyrocket’s trail of sparks… There are great sleeps, sleeps of monumental innocence, and that was one.”

15. Den bok det är mest troligt att jag kommer läsa om under 2013
Shiver av Maggie Stiefvater.

16. Den scen i en bok som chockade mig mest, gjorde mig upprörd, eller som jag inte kunde bärga mig att diskutera med någon (men-för-helvete-ögonblick, häpnadsväckande avslöjande, supersexig scen etc)
Hmm… inget jag kommer att tänka på. Men jag har haft många diskussioner kring skillnader och likheter mellan The Vampire Diaries-böckerna och tv-serien. Jag kan inte hjälpa det, jag älskar tv-serien och engagerar mig löjligt mycket i den :)

17. Något annat att tillägga?
Jo, en sak till som definitivt förtjänar ett omnämnande här är min favorit bland bokrelaterade podcasts: The Readers. Ännu en ny upptäckt som jag är jätteglad över :)

Den bästa faktaboken jag läste under året var Aran Knitting av Alice Starmore. Helt fantastisk och kommer förhoppningsvis att fortsätta användas flitigt av mig under kommande år.

Och sist men inte minst, årets bästa boktipsare: Joseph Morgan och hans BookRevolution.

♥

Robert Pattinson i filmen Remember Me

Har du någon gång suttit och sett en film och plötsligt slagits av insikten att du jättegärna skulle vilja läsa den i bokform? Så känner jag varje gång jag ser filmen Remember Me.

Jag tycker så himla mycket om Remember Me, den har blivit en av mina favoritfilmer faktiskt. Underbart bitterljuv stämning, lysande och mångbottnat manus (av Will Fetter), fantastiska skådespelarinsatser (Robert Pattinson, Emilie de Ravin, Ruby Jerins, Pierce Brosnan m fl), snyggt filmad och tål att ses många gånger om… så himla bra rakt igenom. Om du inte redan sett den så gör det snarast – den här filmen vill du inte missa!

Jag har försökt fundera ut vem jag helst önskar skulle ha skrivit Remember Me om den vore en bok, men jag vet inte riktigt… Maggie O’Farrell, Audrey Niffenegger och Maggie Stiefvater skulle säkert alla ha gjort det otroligt bra. De har sån himla träffsäker känsla för det där med stämningen, bitterljuvheten, sårbarheten, att hitta rätt ton, och att ge liv åt allt det som händer mellan raderna och det som inte sägs rätt ut… äktheten.

Vad tror du? Vilken film skulle du vilja se i bokform?

Roligt och lite bitterljuvt

‘Can books conduct electricity?’

Det var väldigt länge sedan en bok fick mig att skratta så högt och länge :) Jag vet inte vad det är som gör att tragikomisk humor ur vardagen på det här sättet roar mig så otroligt mycket, men det gör den. Det finns en tydlig bitterljuvhet i många av situationerna, och några är egentligen mer sorgliga än roliga… Oavsett vilket så är detta precis hur underhållande som helst :)

Titeln förklarar det mesta. Weird Things Customers Say In Bookshops innehåller korta konversationer hämtade ur verkliga livet, korkade och märkliga saker som kunder säger i bokaffärer. Boken har sitt ursprung i bloggform, så om du vill veta mer kan du gå till jencampbell.blogspot.com

Här är några av mina favoriter:

Customer: I don’t know why she wants it, but my wife asked for a copy of The Dinosaur Cookbook.
Bookseller: The Dinah Shore Cookbook?
Customer: That must be it; I wondered what she was up to.

*~

Customer: Do you have a book on dinosaurs? My grandson’s really into them.
Bookseller: Absolutely, we have one over here.
Customer: Does it have every type in here?
Bookseller: I believe it’s a very comprehensive collection, yes.
Customer: Great. So, does it have a chapter on dragons?

*~

Customer: Do you have any books in this shade of green, to match the wrapping paper I’ve bought?

Boken finns även utgiven på svenska av Lindh & Co under titeln Bokhandelsblues, med illustrationer av Henrik Lange. Mer info här.

Första meningen:
I read a book in the sixties.

Beskrivning/baksidestext:
‘Can books conduct electricity?’

‘My children are just climbing your bookshelves: that’s ok… isn’t it?’

A John Cleese Twitter question ['What is your pet peeve?'], first sparked the “Weird Things Customers Say in Bookshops” blog, which grew over three years into one bookseller’s collection of ridiculous conversations on the shop floor. From ‘Did Beatrix Potter ever write a book about dinosaurs?’ to the hunt for a paperback which could forecast the next year’s weather; and from ‘I’ve forgotten my glasses, please read me the first chapter’ to ‘Excuse me… is this book edible?’ This full-length collection illustrated by the Brothers McLeod also includes top ‘Weird Things’ from bookshops around the world.

Mer info:
jen-campbell.blogspot.com

Jag läste Kurt-böckerna på finska för många år sedan, då jag precis hade börjat lära mig finska. Kurt var en förträfflig lärare, måste jag säga, för efter det gick jag över till att läsa vanliga vuxenromaner istället.

Det jag gillade mest med Kurt-böckerna var att de var så otroligt roliga, härligt knasiga och på precis rätt nivå språkmässigt för mig som nybörjare. Aldrig tråkiga heller, så även om det ibland kändes lite jobbigt att ta sig igenom texten med ordlistan i högsta hugg, så var nyfikenheten och viljan att veta hur det skulle gå för stackars Kurt alltid starkare. De räknas väl egentligen som “barnböcker”, men de är så mycket mer än så – jag kan varmt rekommendera dem :)

Titlarna är Kala (Fisken), Kurtin käytöshäiriö (Kurt blir grusom), Kurt on tärkeä (Kurt quo vadis?), Kurtilla keittää (Kurt koker hodet), Kurttila (Kurtby) och Kurt kuriirina (Kurt kurér).

…och om du vill läsa dem på svenska så leta rätt på Kurt och fisken, Kurt blir elak, Kurt Quo Vadis, Kurt kokar skallen, Kurt i Kurtby och Kurt Kurir. Mer info om de svenska översättningarna hittar du hos Alfabeta.

Jag upptäckte nu att det ju kommit ut två nya som jag inte läst, så de hamnade förstås genast på önskelistan..! :)

Den finns redan nu att ladda ner som e-bok (.pdf) här: adyashanti.org/wayofliberation och kommer även i tryckt form i januari 2013, då Adya dessutom kommer att hålla en webbaserad kurs på samma tema.

Jag började läsa boken tidigare idag, och den är precis lika klockren och knivskarp som alla hans tidigare böcker. Obeskrivligt bra och värdefullt, med andra ord :) ♥

This book is a clue left behind, a means of remembrance, and a guide to waking up from your imagined status as a person to what you really are. The teachings contained within this book are a condensed version of my core teachings. In order for the teaching to have any effect, you must apply it with utmost dedication. Be forewarned, applying these teachings may be damaging to your beliefs, disorienting to your mind, and distressing to your ego. From the perspective of waking up to reality these are good things to be cultivated. From the perspective of ego they are to be avoided at all costs. The choice is entirely yours. (preface, page 7.)

Läs mer här:
adyashanti.org/wayofliberation

Beasbokhylla firade 3-årsjubileum förra veckan (hurra*4!), och jag hade den oväntade turen att vinna deras generösa utlottning :)

Bokpaketet kom idag: The Passage av Justin Cronin. Jag är hur glad som helst, och kunde förstås inte hålla mig utan har redan börjat läsa…

Tusen tack och varma kramar till Bea & Sara! ♥