“Brev från en bruten horisont” av Calle Brunell

Brev från en bruten horisont - Calle BrunellVacker, annorlunda och innerlig

En förunderlig och själfull berättelse om längtan och närvaro, svallande känslor och den flytande gränsen mellan passion och dårskap; mellan fantasi och verklighet.

Calle Brunells Brev från en bruten horisont för med sig läsaren på en livsbejakande upptäcktsresa i tid och rum, med ett brokigt persongalleri och en rad tydliga delberättelser som friktionsfritt flyter samman till en skimrande helhet. En helhet som onekligen rymmer så mycket mer än vad dess yta ger sken av, förutsatt att läsaren har viljan och modet att ge sig hän och förlora sig i läsupplevelsen.

Var och när händelserna utspelar sig har ingen större betydelse, för de mest påtagliga beröringspunkterna mellan läsaren och berättelsen handlar om förnimmelser, att låta rollfigurernas outtalade frågor reflekteras i ens eget inre.

Likaväl som att livet blir precis det vi själva väljer att se, likaväl formas en läsupplevelse av det jag själv lägger in och låter ta plats. Naturligtvis. Vi ser alla världen – våran egen version av den – från den horisont vi misstagit oss själva för att vara, på gränsen mellan verklighet och illusion. Säkerligen läser jag in helt andra saker i denna berättelse än vad du gör, men det fina med en bok som denna är att den är stor nog att rymma och tillåta alla dessa olika upplevelser. Hopp inkluderar förtvivlan, lycka innefattar sorgsenhet – väljer du det ena följer det andra med på köpet.

Språket följer känslan i de olika trådarna på ett trovärdigt och målande sätt; ömsom magiskt och berörande på ett intuitivt plan, ömsom kargt och sakligt. Berättarstilen förenar poetiskt svävande med påtagligt jordnära, och berör inte bara på ett känslomässigt plan. Jag njuter fullt ut när jag blir översköljd av översvämmade hjärtan och känslomässig djärvhet, av hjärtslitande längtan och närheten i en förälskelse som läcker in under min hud och dränker mitt vandrande sinne. Låt vindarna tillta och damma upp vadhelst de förmår, för mitt i stormens öga råder alltid stiltje; där finner man alltid lä…

Det jag gillar mest av allt med denna bok är den annorlunda känslan, närheten… förnimmelsen av en alldeles speciell sorts intimitet och närvaro… nåt man mer anar mellan raderna och i utrymmet mellan orden, snarare än man faktiskt läser. Skönheten som uppstår i det tidlösa mötet mellan (själslig) närvaro och (fysisk) samvaro när man vågar stanna upp, utan att önska sig bort någon annanstans eller förirra sig i tankar om en själv som någon annan än den man faktiskt är… Denna närhet som uppkommer ur alltings ömsesidighet och sammanlänkning, innerligheten i detta längtans språk… livet innersta väsen…

Det är det jag ser i denna bok, det är det jag tar med mig av läsupplevelsen och det som består efter att jag vänt på det sista bladet. Att skriva något om de enskilda personerna eller de faktiska händelserna som utspelar sig i berättelsen känns futtigt och mindre betydelsefullt. För mig. Just nu. Men låt inte mitt perspektiv avskräcka dig ifall du tenderar att dras till mer konkreta händelseförlopp, tydliga karaktärer, verklighetsnära relationsdramer och pusselliknande historieberättande. Det finns här också, gott om.

En annan sak med den här boken som jag är helförtjust i är formatet, väldigt behagligt och läsvänligt. Omslaget är fint och rätt passande, men inget jag spontant skulle plockat från hyllan i en butik utan att veta mer om den på förhand. Jag upptäckte denna bok genom Twitter, där någon publicerade ett foto på ett “mystiskt brev” som de fått med posten. Det fångade min uppmärksamhet omedelbart och fullkomligt! Här är en liten del av det:

Brev från en bruten horisont, citat

Därifrån letade jag mig vidare till bokförlagets webbsida där det bland annat stod:

Calle Brunell är född 1979, uppvuxen i ett kollektivhus i Eskilstuna och bor nu i Stockholmsförorten Kärrtorp med sin son. Däremellan har han bott på ett walesiskt slott och ett tibetanskt munkkloster. Efter att bland annat ha arbetat med hemlösa kvinnor och traumatiserade barn, utbildar han sig nu till psykolog.

Kanske var det min egen kärlek för de brittiska öarnas västkuster och min förkärlek till österländsk livsfilosofi som jag såg mellan raderna, men oavsett vad så gjorde det mig än mer nyfiken. Det som slutgiltligen fick mig fast på kroken var omdömet “Svindlande vackert om rädsla, passion och dårskap.” Om inte det är oemotståndligt, så vet jag inte vad… Så här efter att ha läst boken skulle jag säga att det stämmer klockrent, Brev från en bruten horisont både mötte och överträffade mina förväntningar.

Det var länge sedan jag läste en så pass unik och intressant svensk bok, och jag hoppas få läsa mer av Calle Brunell framöver.

Bokfakta

Titel: Brev från en bruten horisont
Författare: Calle Brunell
Språk: Svenska
Format: Häftad (Danskt band)
Antal sidor: 189
Utgiven av: Gilla Böcker
Utgivningsland: Sverige
Utgivningsår: 2011
ISBN: 978-91-86634-07-0

Första meningen:
Jag brukade gå till biblioteket på lunchen.

Beskrivning/baksidestext:
“William låg framme på fördäck. Om han hade skärpt blicken över styrbords sida skulle han kunnat skönja konturerna av Galway Bay flyta förbi som en tyst, grön synvilla just ovan horisonten. Men hans ögon hade förvandlats till vatten, liksom hans kropp hade blivit den ocean han försökte korsa. Genom tårarna såg han gud. Och om den allsmäktige behagat titta tillbaka på William hade han sett honom, naken och utmärglad, vilse i en segelbåt på norra Atlanten. Just på gränsen till galenskap, på handfast kurs mot sitt eget förfall.”

Förlorad till havs skriver William brev och sjösätter på vågorna. I den bohuslänska skärgården inträffar ett mirakel. Historien vindlar sig genom en norrskensnatt i Västerbotten under kriget till kanariefågelskvitter nere i en walesisk kolgruva. Fram till Mika, som funderar på att göra slut. Helst bland folk, för att kunna bevara någon slags värdighet. “Om två veckor, på stormarknaden.” Men tidigare generationer hänger över hans axel, och en röd tråd spänner genom tid och rum, knyter ihop två älskande med varandra.

Läs mer:
Gilla Böcker: Brev från en bruten-horisont
Gilla Böcker: Calle Brunell

 

Publicerat i: Betyg: 4/5, Nutida skönlitteratur, Skönlitteratur, Svenska böcker